I det första inlägget

Vad ska man välja att skriva om i det allra första inlägget? Det finns så otroligt mycket som jag kan skriva om och jag vill sätta igång och skriva om allt på en gång. Men jag ska samla mig och låta mig öva på att ha tålamod. Istället ska jag låta känslorna få ta plats och dela mig med mig av det jag brinner allra mest för, hur jag hamnade här?

En av mina närmaste vänner hörde av sig en dag för många år sedan.

-”Vill du följa med och assistera mig på lördag för ett bröllop? Ta med dig din kamera, så kan du fotografera också”

Oj! Vilken fantastiskt rolig idé! Att få spendera en heldag tillsammans med min fina Sandra och så får jag testa på något helt nytt också. Det var lite annat jämfört med det jag vanligtvis fotograferar, natur. Natur rör inte på sig så mycket, den bara är där. Att fota natur handlar mer om mina känslor just där och då i ögonblicket. Nu ska jag fotografera andra människor, med deras känslor i första hand. Hur gör man då det?

Plötsligt blir jag skiträdd, jag vet hur obekväm jag är framför kameran och hur obekväm jag är tillsammans med människor jag inte känner. Hur får man okända människor att bli bekväm framför kameran, tillsammans med en okänd fotograf? Jag blev svettig, jag skojar inte! riktigt svettig…..pulsen slår i öronen och den där krypande prestationsångesten börjar ta över förnuftet.

SKÄRP TILL DIG!

Jag lugnar mig, fokuserar på att jag är assisterande fotograf. Jag ska nog hålla i reflexskärm, bära väskor, fixa klänningen och peta på brudgummen om han står fel. Det är inte jag som kommer att dirigera orkestern, utan det är min fantastiska vän som sköter det.

Väl på plats så får jag uppleva allt på nära håll. Även om jag inte styr det hela så är jag ändå nervös. Håller mig på avstånd från fotografen, fotar på håll, hjälper till att fixa till paret, bollar idéer med Sandra och försöker ta in allt som hon säger till mig.
Paret var helt fantastiskt vackra, varenda bild jag tog satt direkt, de hade nära till skratt och deras kärlek flödade in i min kamera. Jag var euforisk! Jag visste inte hur jag skulle hantera mina känslor, jag försökte mest trycka undan dem, försöka fokusera och lära mig mer. Tårarna brände bakom ögonlocken, jag ville aldrig att stunden skulle ta slut. Kunde jag inte få leva i detta ögonblick ett tag till?

Mitt första bröllop, vilken dag, vilka känslor, vilken otrolig upplevelse! Plötsligt stod en dörr lite på glänt, som jag aldrig trodde skulle öppnas för mig. Fotografera människor, om ni bara förstod hur läskigt det var för mig. Det var att ta att skutt ut över kanten på ett stup, hur ont det skulle tänkas göra?

Jag låter mitt första inlägg tillägnas mina fina vän Sandra. Tack för att du har velat haft med mig på dina bröllop och delat med dig av dina kunskaper. Låtit mig fått dirigera orkestern med stöttning av dig. Hade det inte varit för dig så hade jag aldrig tagit steget att börja fotografera människor än mindre starta eget som fotograf.

Tack min fina vän ❤

 

IMG_0296

 

Annonser

En reaktion till “I det första inlägget

  1. Åh va fint skrivet! Känner nästan vad du kände den dagen. Du är en underbar människa och fantastisk fotograf. Och jag vet att du kommer att bli bäst en dag. Älskar dig min vän!

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s